Julius Kronberg

Kronberg, Johan Julius Ferdinand, målare, f. 11 dec 1850 i Karlskrona [d. 1921], kom 1863 till Stockholm, började 1864 teckna i konstakademiens principskola och blef 1865 uppflyttad i antikskolan. Hans lärare blefvo J. C. Boklund, A. Malmström och en kortare tid J. Höckert, hvars konst på honom utöfvade mycken inverkan. 1868 målade han prisämnet ‘Johannes i öknen’ och vann 1870 k. medaljen för ‘Gustaf Vasa mottager bibelöfversättningen’. Under väntan på resestipendium målade han ‘Ebba Brahe vid fönsterrutan’, åtskilliga smärren genre och landskapsbilder i olja och akvarell (‘Kyrkstöten’, köpt af Karl XV, ‘I Nacka kapell’ m. fl.) och 1873 den lifligt komponerade akvarellen ‘Marknadsscen på 1500-talet’ med Erik XIV och Karin Månsdotter som hufvudpersoner. S. å. erhöll han statens resestipendium, besökte under idkande af studier Köpenhamn, Paris och Düsseldorf (bland arbeten från denna resa ‘Page, insomnad bland blommor’ och ‘Kalkonvakterska’) samt slutligen München, där han slog upp sin ateljé 1874. Där utförde K. 1875 sitt första betydande verk, ‘Jaktnymf och fauner’ (Nationalmuseum). Den ungdomligt blodfulla och lifskraftiga taflan vittnade om en koloristisk djärfhet i anslaget, som var något helt nytt i den tidens försiktiga svenska måleri, och om en skicklighet, en bravur, som öfverträffade allt, hvad svenska konstnärer då kunde framvisa. Efter fullbordandet af ‘Jaktnymfen’ hösten 1875 reste K. till Venezia, där han under ett par månaders tid egnade sig åt studiet af de gamle mästarna och lade grunden till den samling af utmärkta kopior och färgskisser efter de gamle, hvilken han under årens lopp alltmera ökat. Återkommen till München, grep han sig an med en ny stor uppgift, och under loppet af år 1876 fullbordades den stora behagfulla allegorien ‘Våren’ – vårens gudinna bäres genom luften på en storks rygg och omges af amoriner och putti. I München målade K. bl. a. ett porträtt af H. Ibsen (1877). Åren 1877-89 var K. bosatt i Rom, med undantag af en resa 1878-79 till Egypten och Tunisien. I Rom målades ‘Amorin’ (1878, Nationalmuseum), ‘Backant’ (1881, raffinerad i färgval och färgbehandling), samma motiv varieradt i akvarell (1882, Fürstenbergs testamente, Göteborgs museum), ‘Sommaren’ och ‘Hösten’ (s. å., sidostycken till den redan nämnda ‘Våren’, som nu ommålades, stämd i en ljusare, mera blond färgton…hvarjämte vårgudinnan fick en annan, yngre typ), ‘Kleopatras död’ (1883) m. fl. ‘Drömmen’ (s. å., en amorin hviskar i örat på en slumrande flicka i 1700-talsdräkt, scenen förlagd till Drottningholms park) och ‘På födelsedagen’ (en skrattande ung flicka med en bukett i en dörr, 1884) målades under konstnärens besök i Stockholm dessa båda år. ‘David och Saul’ (Rom 1885, Nationalmuseum…) betecknar ett omslag i K:s uttryckssätt – hans tidigare ungdomliga lust för koloristisk must och yppig rikedom har nu öfvergått till en lugn, stillsam hållning och ett enkelt, mera monumentalt behandlingssätt. Närmast följa nu de båda motstyckena ‘Romeo och Julia på balkongen’ och -‘i grafhvalfvet’ (1886), den stora duken ‘Drottningen af Saba’ (1888) samt ‘Hypatia’ (1889). Samma år flyttade K. hem till Stockholm. Han hade blifvit led. af konstakademien 1881 och vice professor 1885, blef ord. professor 1895, men begärde afsked från denna befattning 1898. Han utförde på beställning af Oskar II 1890-94 tre stora plafondmålningar för västra trappuppgången i Stockholms slott:

‘Svea’ omgifven af ett antal allegoriska figurer, ‘Aurora’, morgonrodnadens gudinna, i en char dragen af flygande putti med solguden körande sitt fyrspann i bakgrunden och den vikande natten på månskäran i förgrunden, samt ‘Själen och skyddsängeln’ jämte två sidofält för hvardera af de två sistnämnda plafonderna, framställande ‘Vattnet’ och ‘Elden’, ‘Jorden’ och ‘Luften’ samt ‘Fridens ängel’ och ‘Domens’, alla dessa kompositioner särdeles anslående såväl i tanke som i utförande. Dessa målningar skänktes af konungen till staten. Under de närmast följande åren utförde K. några oljemålningar för Hallwylska palatset i Stockholm (spisöfverstycket ‘Diana på jakt’, 1896, dörröfverstycket ‘Abundantia’ 1897 m.m. samt en större, figurrik plafondmålning, ‘Friluftskonsert’ 1898). 1899-1900 smyckade han kupolen i Adolf Fredriks kyrka med 8 monumentalt enkelt hållna målningar i reliefinramning, ‘Konungarnas tillbedjan’, ‘Jesu dop’, ‘Jesus nedtagen från korset’ och ‘Uppståndelsen’ i själfva kupolen samt de ‘4 evangelisterna’ i hvar sin hvalfsvickel.

Dessutom har han målat ett stort antal porträtt, bland hvilka kunna nämnas: Familjen Wachtmeister på Tistad (grupp af 5 personer, 1891), v. Hallwylska familjen (sex porträtt 1895-96), professor N. P. Hamberg (1897), konsul O. Ekman (1899, kanske K:s främsta porträtt)…finansministern Swartz m. fl. 1903 afslutade K. en serie af 10 taflor med ämnen ur Kristi lif, ett arbete föranstaltadt af Ecklesiastikdepartementet för att i färgreproduktioner spridas i skolorna. Han har äfven utfört akvareller, miniatyrer och några etsningar. Till hans senare arbeten höra ‘Eros’ (1905, erhöll första klassens medalj på Münchenutställningen s. å.), ‘Preludium’ (s. å.), plafonden ‘Apollon och sånggudinnorna’ och prosceniumbilden ‘Eros och parcerna’ i Dramatiska teatern i Stockholm (fullbordade 1908), ‘Se Venus i sin prakt’ (tre målningar till en salong på Steninge, 1909), Matilda Jungstedt-Reutersvärd som ‘Orfeus’ (s. å.), Artur Hazelius (för Nordiska museet, s. å.), porträtt af konstnärens son Staffan (s. å.), ‘Backant och fauner’ (1911), ‘Eko’ (s. å.).

Den första samverkan på senare tid i vårt land mellan arkitektur och måleri skedde tack vare K., som 1886 i kol ritade 21 kartonger till en amorinfris å Thaveniusska huset vid Strandvägen, hvilka utfördes i sgraffito på muren af arkitekterna Clason, Boberg och Lindegren, medan konstnären själf ristade vestibulens sgraffitodekorering. K. har äfven utfört kartonger till putti och konstnärsporträtt på den af F. Lilljekvist komponerade frisen i Nationalmuseets gravyrsal (1893), uppgjort förlsag (icke realiserade) till inre dekorering af Östermalms saluhall (1888) och tingshussalen i Göteborg (1889), utfört målningar till infattning i möbler och på många sätt visat sitt intresse för konstens tillämpning på byggnader och bohag.

Nordisk familjebok, “Uggleupplagan” 1904-26